Tangentbordet är inte längre det enda sättet att skriva
Tangentbordet har funnits med sedan skrivmaskinens tid. Rösten ger dig ett annat sätt att börja ett utkast. Hur användbart det är beror på vad du skriver och var du arbetar.
Ett gränssnitt från skrivmaskinens tid
QWERTY-layouten tog form när skrivmaskinerna var mekaniska. Utformningen behövde ta hänsyn till maskinernas begränsningar, bland annat de rörliga delarna.
Mer än ett århundrade senare har maskinerna och deras begränsningar förändrats. Layouten är fortfarande välbekant. Vi trycker alltjämt på enskilda bokstäver och sätter ihop orden tecken för tecken.
Vi kan sätta fordon på Mars, skapa bilder från textinstruktioner och använda AI som hjälp med kod och översättning. Ändå börjar många av oss ett mejl med att trycka på tangenter i ett mönster som vi har ärvt från skrivmaskinen.
Tal och skrivande går i olika takt
Kanske kan du säga ett första utkast snabbare än du kan skriva det. En rättvis jämförelse är tiden det tar att få fram en text som du kan skicka, inklusive alla rättelser efter dikteringen.
Det gör diktering till ett annat arbetssätt för att skriva snarare än ett snabbare sätt att göra alla uppgifter.
Tidsåtgången är bara en del av saken. Hur du formar utkastet kan spela lika stor roll.
Tangentbordet kan bryta tankegången
När du skriver ett mejl, formulerar ett meddelande eller antecknar bestämmer du vad du vill säga och hanterar hur du får ner det på skärmen. Ibland hinner fingrarna med tankarna. Ibland drar själva knappandet uppmärksamheten från utkastet.
När du stavar fel tappar du tråden medan du rättar felet. När du behöver ett specialtecken tar du en paus. När du flyttar en mening markerar, klipper och klistrar du. Varje litet avbrott kan dra dig ur den fördjupning där du tänker bra.
När du talar kan du forma och uttrycka meningen medan du håller på. Du kan titta bort från skärmen under utkastet och sedan titta tillbaka för att läsa igenom texten.
Vissa tankar är lättare att börja med att säga än att skriva. Prova båda sätten med något du ofta skriver.
Varför en del ger upp med diktering
Om du någon gång har provat diktering och sedan slutat använda den minns du kanske hur mycket du behövde redigera efteråt.
Tidiga dikteringsverktyg hade ofta svårt med accenter, bakgrundsljud eller språk som de gav sämre stöd för. Måste du rätta vartannat ord kan den tid du sparar genom att tala gå förlorad i redigeringen.
Samma problem kan spela roll på nordiska språk. Prova ett namn med ø eller þ, ett sammansatt ord eller en mening med ”altså”, ”liksom” eller ”æh”. Jämför själv resultaten från verktygen på din enhet.
Det handlar mer om hur verktyget fungerar än om tal som inmatningssätt. Igenkänningstekniken har förändrats, vilket gör det värt att prova igen på dina egna villkor.
Vad nyare talverktyg kan göra
Nyare taligenkänning kan använda mer sammanhang än tidiga dikteringsverktyg. Hur bra det fungerar beror fortfarande på sådant som talaren, språket, inspelningen och uppgiften.
Här är några saker att titta efter:
- Transkribering med hänsyn till sammanhanget. Sammanhanget kan hjälpa ett system att tolka det du sa. Det kan lägga till skiljetecken och ibland lösa tvetydigheter. Kontrollera att utkastet fortfarande betyder det du avsåg.
- Hantering av utfyllnadsord. Vissa verktyg kan ta bort tvekljud som ”öh” eller ”eh”. Se vilka inställningar som finns och kontrollera att resultatet fortfarande låter som du.
- Språkväxling. Vissa system kan känna igen språkbyten i en och samma mening. Resultaten varierar, särskilt för namn och korta ord. Språkinställningarna kan hjälpa.
- Tid till ett utkast. Bearbetningstiden varierar. Väntan kan bero på ljudet, anslutningen och vilken bearbetning verktyget behöver göra.
Förbättringarna gör diktering värd att prova för vardagstexter. Det avgörande är om den hjälper dig i ditt eget arbete.
När rösten passar och när tangenterna fortfarande behövs
Rösten ersätter inte tangentbordet till allt. Kod, redigering av kalkylark och exakt formatering har fortfarande nytta av kontroll på teckennivå. Tangentbordet har en naturlig plats när precision spelar större roll än tempo.
För meddelanden, mejl, anteckningar, inlägg och andra korta utkast kan rösten vara en bra början. Jämför hur det känns och hur mycket arbete utkastet kräver efteråt.
Tänk på hur mycket av dagen du skriver text som inte kräver exakt formatering. Meddelanden till kollegor. Mejl. Anteckningar efter ett möte. Kommentarer i ett dokument. Snabba tankar du vill fånga innan du glömmer dem. Allt det kan vara värt att prova med rösten.
Det nordiska perspektivet
Om du skriver på danska, svenska, norska, finska eller isländska är bokstäver, sammansättningar och lokala namn bra saker att testa i ett talverktyg. Se hur verktyget hanterar orden du faktiskt använder.
Aivo fokuserar på nordisk diktering. Appen finns för iPhone och Mac, med språkalternativ som varierar beroende på plattform.
Tangentbordet har tjänat oss väl länge och behåller sin plats. För ett snabbt utkast kan du däremot prova att börja på ett annat sätt.
Med din röst.
Prova att diktera ett utkast
Prova Aivo gratis. Diktera i kompatibla textfält på iPhone eller Mac och läs sedan igenom resultatet innan du skickar.